onsdag 15 juli 2009

Mysteriet med hundparkeringar

Jag tror de flesta personer har sett såna här när ni varit ute och gått:



Ja, alltså inte själva väggen, missar man den är man med största sannolikhet blind. Nä, jag pratar om den där metallprylen som sticker ut från väggen. Frågar man sedan personen vad de tror att det är för något så brukar svaret bli, "hundparkering".

Men det stämmer inte. Det sitter såna här metallprylar överallt längs husväggar och fasader, speciellt inne i stan. Förmodligen finns det mångdubbelt fler metallpinnar av den här sorten än vad det finns hundar i Gävle.

För övrigt så ser en hundparkering ut så här:



Ofta, men inte alltid så brukar det dessutom sitta en liten skylt ovanför som ser ut så här:



Så metallpinnen på bild ett är alltså något annat än en hundparkering. Som jag fått det förklarat för mig så handlar det om någon sorts mätpunkter. Exakt vad det är som ska mätas eller hur det fungerar rent praktiskt har jag inte den blekaste om. Jag har en polare som precis gått klart geomatikprogrammet på högskolan här i Gävle och är således färdigutbildad lantmätare vid det här laget. Jag har mailat honom och frågat och jag återkommer när och om jag får något svar. Annars får jag väl fortsätta luska i mysteriet på annat vis.

För övrigt så upptäckte jag ju att min kanot var stulen (eller åtminstone bortforslad) från sin plats strax nedanför kraftverket i Tolvfors. Betvivlar att jag kommer att få se den igen. Har försökt få tag på någon hos Tekniska kontoret här på kommunen för att kolla om någon där transporterat bort den, men försök få tag på kommunfolk i mitten av juli - det är i stort sett omöjligt.

Så här kommer en liten hyllning till den blå kanoten och dess äventyr.

När jag hade den liggandes i Strömsbro brukade Sundin och jag ge oss ut på äventyrliga expeditioner ut i det vassdelta som breder ut sig strax utanför Gävle Galvan och Skansbron:



I början av kanotkarriären var det rätt vanskligt att ta sig i och ur fanstyget, men övning gav färdighet:



Ah, dessa lata varma sommardagar. Här lyckades Sundin onkeligen ta en rätt bra bild på sig själv med mig i bakgrunden. Man skulle nästan kunna tro att vi var tre pers i kanoten vid det här tillfället - men icke!



Till sist, man kan väl få drömma?

måndag 13 juli 2009

Kamerainköpet

Efter digitalkamera-debaclet förra fredagen så hade jag inte mycket annat val än att köpa en ny. Så jag tog cykeln ut till Valbo tidigare idag. Lyckades givetvis pricka in varenda regnskur på ditvägen. Väl på plats så strosade jag runt lite bland de stora elektronikkedjorna innan jag till sist bestämde mig för en Sony Cybershot DSC-S980. Vet inte hur den står sig mot min gamla kamera som var en Canon Ixus 65. Klart är iallafall att den här har dubbelt så många megapixel (12.1) samt 4x optisk zoom istället för tre som på den gamla.

Det där med megapixel spelar nog mindre roll, men förhoppningsvis så är optiken vässad i samma utsträckning som sensorn så jag kan dra nytta av den utökade upplösningen.

Nu kan jag ju tyvärr inte ta en bild på min kamera med min kamera. Ja om jag inte ställer mig framför en spegel vill säga, men det känns lite fjortisaktigt. Så istället letade jag upp en bild på nätet av den modell jag införskaffade.



Ska bli intressant att testa den i skarpt läge och se hur bra/dålig den är.

torsdag 9 juli 2009

Problemet med censur....

Sveriges Television tog sig rätten att censurera popstjärnan Lykke Lis (vem fan det nu är?).
http://www.expressen.se/noje/1.1631677/lykke-lis-knarkcitat-censureras

Hon intervjuades i programmet "Sommaren med Lykke" och där får hon frågan när hon är lycklig. Hon svarar, förmodligen sanningenligt:

- När jag är lycklig? Ecstasy.


När så intervjun dök upp på svt.se så hade den censurerats. Drog-uttalandet var bortklippt. Anledningen var enligt producent Henrik Burman att:

- Det kändes inte rätt.

Det finns ett problem med Henrik Burmans uttalande, nämligen att hans agerande strider mot det sändningstillstånd under vilket SVT opererar.

Innan jag fortsätter lär jag väl klargöra att jag inte sympatiserar med åsikten som den här Lykke Lis gav uttryck för. Ärligt talat så skiter jag fullständigt i var hon står i drogdebatten.

Men för att återvända till mina invändningar mot censuren. SVT är ett Public Service-bolag. Det innebär att staten utövar en viss kontroll över hur verksamheten sköts. Som motexempel kan vi väl ta TV3 som inte är något Public Service-bolag och därmed gör precis hur fan de vill - så länge som de spelar enligt de regler som gäller i England där de har sin bas.

I fallet med SVT så är det så att staten ger SVT ett så kallat sändningstillstånd. De får alltså lov att använda ett visst frekvensutrymme inom landets gränser för markbundna TV-sändningar. Så långt allt väl.

Men med rättigheten att sända markbundet enligt det sändningstillstånd som staten utfärdar så följer också vissa skyldigheter. Vad man får och inte får göra regleras i den s.k Radiolagen.

Och vad som skedde här, enligt mitt förmenande var att SVT, eller möjligtvis Henrik Burman (som var producent) bröt mot §6 i radiolagen:

6 § Programföretags rätt på grund av tillstånd enligt 5 § skall utövas opartiskt och sakligt. Därvid skall beaktas att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i ljudradion och televisionen.

Enligt mig brast det helt klart på den här punkten i det aktuella fallet.

Det är lätt att avfärda det här som en skitsak. Men innan man gör det tycker jag man ska tänka till lite. Yttrandefriheten är inskriven i vår grundlag. Så vilken typ av yttranden är det tänkt att lagen ska skydda?

Jo, den ska skydda alla de åsikter som är just obekväma, puckade, vidriga, konstiga och ur synk med samhällsmajoriteten.

Bekväma åsikter som alla håller med om finns det av naturliga skäl ingen anledning att skydda - ingen jävel bryr sig!

Minns ni Laila Freivalds? Hon var utrikesminister i Göran Perssons regering 2003-2006. Sen fick hon avgå. Kommer ni ihåg varför?

A: Hon misskötte Tsunamikatastrofen som fan och gick på teatern när hon behövdes som bäst i Rosenbad.
B: Hon undersökte om det gick att stänga ner en sida på nätet som höll en Mohammedhundstävling av rädsla för att det kunde bli terrorattentat i Sverige.
C: Hon röstade ja till ombildning av hyresrätten hon bodde i till bostadsrätt - helt i strid mot socialdemokratiska värderingar.

Rätt svar här är faktiskt B.

Vår grundlagsskyddade yttrandefrihet väger fortfarande extremt tungt. I sak höll nog de flesta med Laila? Det här var alltså när det var kravaller i Köpenhamn och danska ambassader stormades världen över på grund av teckningar som dessa:



Många muslimska länder drog till och med tillbaka sina ambassadörer från Danmark som en reaktion på publiceringen av ovanstående och andra teckningar i tidningen Jyllandsposten. Publiceringen av bilderna ledde även till en omfattande bojkott av danska varor i den muslimska världen.

Så det var alltså detta Laila Freivalds ville undvika när hon hörde sig för om det gick att stänga ner Sverigedemokraternas "Mohammedtävling".

Men när hon gjorde detta så kränkte hon något som är bland det heligaste vi har är i landet, nämligen vår yttrandefrihet. Trots att det handlade om sverigedemokrater så hade hon noll stöd för sitt agerande bland partikamraterna - och därför tvingades hon avgå.

Vi i Sverige har världens äldsta Tryckfrihetsförordning. Den dateras till 1766 och det är ur den som vår yttrandefrihet är sprungen. När Laila gjorde som hon gjorde så var det en tabbe av så enorma mått att de flesta av oss nog inte fattar hur jävla mycket hon gjorde bort sig. Det var illa. ILLA!

Det här är ju samma läge enligt mig. Börjar vi tillåta att producenter hos SVT går in och censurerar för dem misshagliga åsikter, hos folk de själva valt att intervjua, så är det svårt att veta var det slutar?

Hur ska man kunna lita på att det som ska vara en opartisk intervju hos SVT inte är klippt så att en hos intervjuobjektet viktig synpunkt undertrycks via redigeringsbordet?

Hur som helst så gjorde jag en anmälan till granskningsnämnden. Vi får se vad de kommer fram till.

söndag 5 juli 2009

Äntligen lite svalare

Så blev det äntligen lite svalare ute då och då lär jag väl skriva något vettigt i bloggen också då! Tyvärr tyckte jag mig ana doften av höst i luften när jag var ute och cyklade idag. Hoppas det var inbillning?

Jag har ju dessutom fått min första blogg-follower vilket känns roligt! Så det tackar jag för. Så nu har jag pressen på mig, haha...

Jag tänkte väga in i debatten om det konstverk som ställts upp i rondellen vid sjukhuset i Gävle. Jag kallar det hela för "Rosa singelolycka" men det korrekta namnet är tydligen "Priapos trädgård".

Det har gått ett par veckor sedan konstverket sattes upp så jag är väl lite sent ute med min kritik, men bättre sent än aldrig.

Så här ser det iallafall ut för er som inte sett det hela:



Konstverket ligger fortfarande etta på Arbetarbladets kulturtopp:

http://arbetarbladet.se/kultur/kulturtoppen/1.1119443

Debattens vågor har som sagt gått höga här i stan sedan singelolyckan kom på plats. På ena sidan har vi haft Gävles kulturelit och på den andra sidan resten av stan. Gävleborna har anklagats för att inte begripa, att de är kulturfientliga och vissa har till och med gått så långt att de hävdar att de som inte begriper att uppskatta singelolyckan är nazister. Jag citerar från Arbetarbladet:

Vet ni om, ni som skäller på de rosa rondellskulpturerna i Gävle, att ni ansluter er till Sverigedemokraternas konstsyn med rötter i nazismen?


Som replik på detta vill jag bara poängtera att Hitler var vegetarian. Så då vet vi var ni som inte äter kött står politiskt!

Min syn på det hela är att konstverket helt enkelt inte är så jävla märkvärdigt. Tycker att de rondellhundar som stod där tidigare, ditplacerade av olika gävlebor i något som mest kan liknas vid ett modernt uttryck för allmogekonst hade större konstnärligt värde. Men rondellhundarna togs bort av tekniska kontoret eftersom de utgjorde en trafikfara vilket givetvis inte en voltad bil gör?

Men kom med något bättre själv då kanske vän av ordning säger? Ja varför inte?

Skulle lagt dit en skrotbil så skulle jag inte nöjt mig med en. Jag skulle istället lagt dit en hel hög. Alltså inte bara slängt dit dem huller om buller. Istället skulle jag arrangerat dem på sådant sätt att det blev en postindustriell replika av Stonehenge. Och verkligen gjort så att solen på midsommaraftonens morgon stiger upp mellan två av bilvraken på samma sätt som solen stiger mellan stenmonoliterna i Stonehenge.

Tycker personligen att det skulle varit bra mycket mer kreativt, tänkvärt och roligt än en rosa jeep som välts över ända?

Sen upplever jag det också som så att det finns en motvilja bland kultureliten att kritisera konstverket. Gävle är en liten ankdamm på det kulturella planet och att då ansluta sig till den obildade pöbeln som inte "begriper" konstverket skulle nog leda till att man blev intellektuell paria här i stan.

Tror ändå rätt många faktiskt inte tycker att bilvraket är speciellt lyckat eller kreativt men det är tyvärr ingen som vågar ställa sig upp och påpeka att kejsaren är naken.

För övrigt berättade morsan att min bror tydligen också ska börja blogga. Han har semester fram till 10 augusti så det blir väl inget förrän dess, men så fort han startat så länkar jag till den. Antar att den hamnar på Rixfm:s hemsida?

Och eftersom det trots allt fortfarande är sommar så tar jag väl och slänger in en rolig bild till då! :)

onsdag 1 juli 2009

Eftersom det fortfarande är lika jävla varmt...

Ja, eftersom värmeböljan fortsätter så tänker jag inte anstränga mig speciellt mycket för att vara textmässigt tankvärd. Istället hemfaller jag åt bloggandets minsta gemensamma nämnare, postning av roliga bilder!

Så here goes...

För alla Star Trek-nördar:


Gary Buseys familjefoto:


Lite humor för alla dem som spelar typ Counterstrike: