Upplever att jag har en hel del gemensamt med Sickan i youtubeklippet till höger. För precis på samma sätt som han tror att det är verkligheten han betraktar genom glasskåpet, puffandes på sin cigarr så är också jag övertygad om att det jag ser när jag är ute är det enda sanna.
Men antagligen stirrar jag bara in i ett annat glasskåp?
Min polare Sundin berättade häromdagen att han cyklat ut till Valbo köpcentrum för att kika närmare på den nybyggda delen av köpcentrat som ligger på andra sidan riks-80. Han berättade då upprört att det inte fanns någon som helst möjlighet för cyklister eller gångtrafikanter att ta sig dit!
Som jag förstod det hade han dock ändå lyckats tråckla sig över, förhoppningsvis genom att följa cykelbanan som löper längs On/Off, SIBA och Elgiganten till tunneln som går under vägen för att sedan svänga vänster och korsa riksväg-56 för att till sist nå sitt mål.
Ungefär så här föreställde jag mig situationen för Sundin:
Så när jag cyklade ut dit imorse utan någon egentlig anledning så tog jag samma rutt som jag utgått från att Sundin tagit. Mycket riktigt var det aningen besvärligt att komma till den nya delen utan bil - eller så trodde jag till en början. Väl på plats började jag undersöka omgivningarna lite närmare och se på fan, där var den ju!
En tunnel, så gott som färdig:
Kanske är svårt att se på bilden men den mynnar iallafall ut bakom McDonalds på den "vanliga" köpcentrum-sidan. Kan dock inte rekommendera någon att göra som jag gjorde och cykla igenom den i dagsläget. Avsaknaden av asfalt i kombination med den senaste tidens regnande gjorde att det blev minst sagt lerigt mot slutet.
Till sist lär jag bara visa det här märkliga fotot jag hittat på nätet. Det förefaller vara ett pariserhjul fullt av KKK-ungar.
Runtomkring i Gävle står det såna här offentliga toaletter:
Tanken är att företaget som fick tillstånd att ställa dit dem skulle erbjuda betaltoaletter i utbyte mot att själva toalettkuren fick användas som reklamplats av företaget.
I teorin verkar det rätt vettigt. Grejen är bara att 95% av tiden så möts nödiga individer av följande budskap vid dörren:
Min tanke är att det helt enkelt är satt i system att ha toaletterna ur funktion. Tidigare så satt det en liten etikett ovanför myntinkastet dit man kunde ringa för att felanmäla men en dag så hade alla dessa plockats bort och toakurerna är numera helt anonyma. Anledningen till varför det satts i system att ha toaletterna ur funktion är rätt enkel: Företaget tjänar oerhört mycket mer på att sälja reklamplats än på att plocka in någon femkrona här och där när någon går på muggen. Att då hålla på och underhålla och serva toaletterna känns nog inte speciellt lönsamt?
När jag jobbade på Medborgarkontoret förra året så hade jag en av dessa toaletter precis utanför fönstret. Varje morgon när jag låste cykeln precis intill så kollade jag in toaletten och varenda dag så stod det "Ur funktion". Detta trots att det varje dag kom dit en snubbe och fipplade vid kuren. Men jag upptäckte efter ett tag att det enda han gjorde var att torka rent så att reklamen skulle synas ordentligt.
Till sist ledsnade jag och rotade fram nummret till deras huvudkontor vartefter jag skällde ut dem efter noter. Och den toaletten tycks än idag vara den enda som har något så när hög tillgänglighet.
Tänkte jag skulle gjort något liknande nu men eftersom företaget plockat bort all information om sig själva från kurerna så vet jag inte vad företaget heter.
Ska ta och ringa kommunen imorgon och försöka snoka vidare i detta.
Jag menar, om kommunen ger det här företaget möjlighet att tjäna pengar på reklam i utbyte mot att de tillhandahåller toaletter - ja då ska det väl fan vara toaletter som fungerar? Det är ju inte direkt att det kryllar av offentliga muggar här i stan?
Okej, jag har väl inte direkt någon större känsla för det här med mode - jag är inte min bror. Om ingen sagt ifrån hade jag väl förmodligen gått runt och trott att hockeyfrilla var extremt hippt än till denna dag. Teoretisk Nordinsk familjebildning
Men även om jag inte har en susning om mode eller vad som är eller inte är "hippt" så har jag ändå en viss känsla för vad som är praktiskt eller ej - mycket på grund av att jag är jävligt resultatintriktad i livet.
Så, för att återgå till det inlägget handlade om, piratbyxor, WTF?
Är det sommar och varmt ute så vill man väl ändå ha kortbyxor, eller s.k. "shorts" på sig. Anlednigen är rätt enkel - det är varmt som fan ute och korta byxor gör att tillvaron blir snäppet mer behaglig under de sju timmar (eller däromkring) som det är sommar i det här landet.
Min poäng är att de s.k. "piratbyxorna" inte är något annat än för korta långbyxor.
Om det nu är runt 26 grader varmt ute, vill du då verkligen vandra runt i det här:
Hur skiljer sig ditt val av klädesplagg då från detta?
Skillnaden är väl förmodligen att han är en fiktiv karaktär i en 80-talskomedi medan du går runt och svettas i sommarhettan i shorts som i verkligheten inte är någonting annat än för korta långbyxor?
Jag menar inte att man måste gå runt och se ut så här:
Det är ju enbart obehagligt - om inte för bäraren så för folk runtomkring.
Däremot finns det hos mig en naturlig acceptans om det ser ut så här:
Men min tanke är att shorts bör vara ett klädesplagg som går halvvägs nedför låret och som fyller den funktion den är avsedd för - alltså att hålla benen någotsånär svala när det är varmt ute?
Lär väl ändå gå att finna någon form av gyllene medelväg. Som exempel presenterar jag en mer vältränad och mer välfriserad version av mig själv anno 2007
Till sist kan jag notera att mängden personer som aktivt bevakar min blogg ökat med 100%
Som jag nämt i ett tidigare inlägg så upptäckte jag för några veckor sedan att min kanot blivit stulen. Tänkte att det kanske var kommunen som flyttat på den och försökte därför få tag på någon att fråga vilket inte är så lätt i mitten av juli när 85% verkar ha semester exakt samtidigt. Att ringa runt i flera timmar utan att få tag i någon tär på nerverna
Fick iallafall tag på en snubbe från Gävle Kommun igår och frågade honom om det var någon han jobbade med som fraktat bort min kanot från sin plats i Tolvfors. Nämnde att jag tänkte att det kunde vara så eftersom den kanotiläggninsbrygga som låg precis intill också hade försvunnit.
Han var tyst en stund och berättade sedan att det visst finns en brygga där. En helt nyrenoverad och fräsch sak som kommit på plats för några veckor sedan. Jag förklarade att den bryggan inte längre fanns kvar. Han uttryckte ett visst tvivel och samtalet avslutades efter att jag fått försäkringar om att det iallafall inte var kommunen som baxat min kanot.
Så efter en timme så ringer telefonen. Det är tjänstemannen jag pratat med tidigare. Han hade blivit så fundersam efter vårt samtal att han åkt iväg till Tolvfors för att se efter själv. Väl på plats kunde han bara konstatera att mina uppgfiter stämde, bryggan var borta. Han förde fram en alternativ teori om vad som hänt. Enligt honom så kunde det ha varit det senaste veckornas extrema vattenflöde som helt sonika spolat iväg såväl brygga som kanot. Jag förklarade då att jag hade varit där för ett par veckor sedan när vattenflödet var tämligen normalt och redan då var hela rasket borta.
Vattenflödet såsom det uppfattades av tjänstemannen
När det stod klart så började vi beklaga oss för varandra om hur jävliga folk kan vara och att man nog borde polisanmäla händelsen. Det skapades ett kort och rätt märkligt vänskapsband mellan oss, förenade som vi var i våra respektive olyckor. Han med bryggförlusten och jag med min kanot.
Ett hypotetiskt öde för min kanot om vattenflödet verkligen varit så stort som tjänstemannen fått för sig:
Hur som helst så måste det ha varit ett jävla jobb för den som baxade bort grejorna. Ja kanske inte kanoten då, men att släpa en flytbrygga upp på land och sedan uppför den extremt branta och smala kraftverkstrappan kan inte ha varit det lättaste.
Men jag har en viss känsla av att den här historien ännu inte nått sitt slut utan att det inom en snar framtid kommer ytterligare ett kapitel
Så här vetenskaplig och rationell är ovanstående "känsla"
Till sist kunde jag konstatera att min cykel tydligen blev stulen i torsdagsnatt. Den stod på en innergård dit ytterst få personer går om de inte ska in i något av husen där. Den var dessutom låst med ett av Stöldskyddsföreningen godkänt lås. Så givetvis var det mitt fel att den blev stulen enligt en del personer som jag inte tänker nämna vid namn, haha...
Det var iof inte hela världen eftersom den sjöng på sista versen och det här gav mig en anledning att köpa en ny! Så inte något ont som inte för något gott med sig? Har lärt mig att inta en rätt Forrest Gumpaktig attityd till livet på äldre dar.
Ja, snart är det fyrtio år sedan NASA spelade in "månlandningarna" i en hemlig studio. Eller det är iallafall vad förvånansvärt många tycks tro. I Aftonbladet kan man läsa följande artikel:
Av läsarna tror hela 41% att det hela var fejk. Jävligt märkligt?
Om man tror att det var fejk så finns det en del omständigheter som enligt mig tycks vara rätt svåra att förklara på ett vettigt sätt. Till exempel:
Det var över 40000, alltså fyrtiotusen personer inblandade i Apolloprogrammet. Vid det här laget borde väl någon trätt fram eller lämnat en bekännelse på sin dödsbädd? Ta Watergateskandalen som motexempel. Där var det en handfull personer inblandade och folk kunde inte hålla käften trots att konsekvenserna för dem blev minst sagt allvarliga. Att då föreställa sig att fyrtiotusen personer skulle kunna hålla en så omfattande konspiration hemlig än i denna dag är rätt osannolikt.
Vidare så landade USA med folk på månen vid inte mindre än sex tillfällen under den tid Apolloprogrammet var aktivt. Kalla mig konstig, men om man nu ska fejka något så enormt som en månlandning, ja då gör man det väl EN gång och sen är man nöjd? Risken att bli avslöjad ökar ju för varje gång och när fejk nummer ett var genomförd så kunde de styrande luta sig tillbaka och proklamera seger i rymdkapplöpningen. Finns ingen som helst logik eller rimlig förklaring till varför USA skulle ha valt att fejka SEX månlandningar?
Dessutom arbetades det under stort hysch-hysch fram ett protokoll om hur en eventuell katastrof skulle hanters där t.ex. astronauter blev kvar på månen på grund av tekniska fel. Bland annat skrevs följande memo:
Talet gömdes undan i ett arkiv och hittades först för ett par år sedan. Om det nu var fejk så var av naturliga skäl ett sånt här tal fullständigt onödigt. Och om det skulle ha använts för att legitimera en fejklandning genom att säga: "Ja, men kolla, vi var osäkra på om de faktiskt skulle kunna komma tillbaka alla gångerna, så därför tog vi fram det här talet", ja då skulle väl de ansvariga sett till att memot ovan nått ut till allmänheten rätt omgående för att på det sättet öka trovärdighetsfaktorn i historien. Det var ju ren slump att en journalist snubblade över memot när han gjorde det.
Sedan så skedde rymdkapplöpningen mitt under kalla kriget och Sovjet följde varenda steg NASA via satelliter och underrättelseverksamhet. Om Apollofärderna aldrig ägt rum så kan man nog utgå från att Sovjet skulle ha upptäckt detta. Så för att konspirationen ska fungera måste även de styrande i Sovjet vara med på bluffen vilket verkar fullkomligt befängt. De skulle givetvis ha slagit på stora trumman och avslöjat precis allt i informationsväg som skulle kunna diskreditera NASA och USA.
Till sist så kan man väl berätta att NASA ska skicka upp en prob till månen med namnet Lunar Reconnaissance Orbiter. Den kommer att ta bilder av månens yta och på allmän begäran kommer även landingsplatserna att fotograferas. Om NASA fejkat landningarna så blir det rätt svårt att ta några bilder?
Så även om många tänker sig att det gick till typ som på bilden nedan så borde väl relativt högupplösta bilder blir rätt svåra att bortförklara även för den tokigaste av foliehattar?
Så avslutningsvis vill jag bara säga....
Förresten, en grej till. Hittade den här akustiska live-covern av Lady Gagas "Pokerface". Tyckte den var rätt jävla lysande:
