Upplever att jag har en hel del gemensamt med Sickan i youtubeklippet till höger. För precis på samma sätt som han tror att det är verkligheten han betraktar genom glasskåpet, puffandes på sin cigarr så är också jag övertygad om att det jag ser när jag är ute är det enda sanna.
Men antagligen stirrar jag bara in i ett annat glasskåp?
Var nere på stan för någon vecka sedan och noterade att de firmor som har hand om takskottningen äntligen kommit ifatt med sin order-stock.
Det är bara ett problem med den grejen...
Så här ser det numera ut på taken i Gävle:
Verkar rätt jävla värdelöst att betala fyra personer som skottar (plus två personer som står nedanför och varnar för fallande is) när det inte finns någon snö at skotta bort?
Den snö som dessa fyra personer går lös på skulle man kunnat smälta bort med en hårtork - på halv styrka.
Något jag kommit att uppskatta är att skriva fejkade historiska berättelser. Det räcker med att man har ett litet skämt man gillar så kan man brodera ut det kring en påhittad historia och göra det både seriöst och roligt på samma gång.
Upptäckte att min husgud, Fredrik Lindström mer eller mindre gjort detta till perfektion i den gamla humorserien Pentagon. Här är ett exempel. Och kungen blev förstås rasande! :D
Det hela blir givetvis ännu roligare om man sett "Hermans historia" och gillar Fredrik Lindströms torra akademiska humor.
Jag vet att ni som läser detta har pressade scheman och otroligt mycket att göra. Men jag tänkte att om ni har lite dötid över så är det här fem TV-serier ni kan ladda ner och kolla på om ni inte redan sett dem. För övrigt så är schema ett intressant ord. Visste ni att "schema" i plural egentligen ska stavas "schemata" på samma sätt som ordet "tema" heter "temata" i flertal.
Fast numera så är "Scheman" och "Teman" det som rekommenderas - vilket är bra. Jävla latinska låneord. De ska inte tro att de är något speciellt.
Men nu lämnade jag ämnet lite. Tänkte rekommendera fem TV-serier och ingen av dem är Scifi-serier eftersom jag är insett att alla inte är nördar som jag.
På femte plats kommer en svensk TV-serie, nämligen "Tusenbröder". Den handlar om några svenska målare som hamnar i ekonomiskt trångmål och som kommer på den lysande idéen att de ska råna en bank för att rätta till sina svaga finanser. Huvudrollen spelas av Ola Rapace som målaren "Hoffa". Serien känns otroligt trovärdig och skådespelarna funkar så jävla bra i sina roller.
Däremot är uppföljaren "Livet bakom murarna" och den avslutande långfilmen inte alls lika bra. Men kika på orginalserien.
Så på femte plats: Tusenbröder
På plats nummer fyra kommer en TV-serie som vunnit hur många priser som helst. Den heter "The Wire" och är en dramaserie som utspelar sig i Baltimore. Serien fokuserar på olika delar av samhället där från säsong till säsong. Det som berörs är narkotikahandeln, hamn- och tullverksamhet, politiken, skolsystemet och tidningsvärlden.
Det som gör den här serien så bra är den sjaskiga realismen och det faktum att den belyser delar av USA som vi aldrig får se i t.ex. Miami Vice, CSI eller Grays Anatomy.
Värt att notera är att USA:s president Barack Obamas hjälte är en homosexuell gangster i serien som inriktat sig på att råna knarklangare. Lite oväntat?
Ett klipp från serien:
Så på fjärde plats: The Wire
På tredje plats kommer en TV-serie som ingen kan ha missat, nämligen "Sopranos". Det handlar om en maffia-familj i New Jersey ledd av gangstern Tony Soprano. Hela serien är centrerad kring honom och det faktum att han inte är någon romantiserad idealtyps-gangster a'la Tony "Scarface" Montana.
Istället så handlar mycket av hans liv om att ta hand om sin familj, att dra in hyfsat med pengar (via tveksamma metoder) och att försöka hantera sina psykiska problem som tar sig uttryck i panikångest-attacker. Han jobbar med att komma till botten med dessa problem via psykologsamtal - något som inte får komma ut bland hans gangsterkollegor eftersom det skulle vara ett svaghetstecken som skulle innebära att han är så gott som död.
En kuriosadetalj här är väl att Bruce Springsteens gitarrist, Steven Van Zandt, spelar en rätt central roll i serien - och han gör det jävligt bra. Hans karaktär "Silvio Dante" fick mig att inse att musiker faktiskt kan fungera även som skådespelare.
Eftersom jag är en hängiven "World of warcraft"-spelare så tar jag och slår två flugor i en smäll genom att länka in en reklamfilm där han i sin roll som Silvio Dante gör reklam för spelet:
Här är en annan av skådespelarna som spelar sin sopranosroll i en reklamfilm för Aftonbladet:
Så på tredje plats lägger jag: Sopranos
På andra plats hamnar TV-serien om den cancersjuke kemi-läraren som tillsammans med en av sina f.d. elever börjar tillverka och sälja metamfetamin för att få råd med sin cancerbehandling. Serien heter "Breaking bad" och är så jävla bra.
Det är svårt att ösa tillräckligt med superlativ över den här TV-serien. Så jag tar och lägger in en trailer för den så får ni dra era egna slutsatser.
På andra plats: Breaking bad
Seriöst, ladda ner och kolla på den om ni inte sett den än!
På första platsen över TV-serier ni verkligen borde se kommer en outsider. Tyvärr är det så att TV-kanalen som har/hade sändningsrättigheterna till den här TV-serien slarvade bort tittarna genom att sända skiten mitt i natten.
The Shield handlar om en liten klick poliser i Los Angeles som jobbar för att få bort droger från gatorna. Det enda problemet är att ledaren för gruppen "Vic Mackey" är delvis korrumperad. Han är inte en dålig människa, snarare usel eller störtskön - beroende på vem du är och vilket förhållande du har till honom och lagen.
Något som utmärker "The Shield" är väl kanske det faktum att oscars-belönade skådespelare som Forest Whitaker och Glenn Close dyker upp i serien. Men det som får den att hamna på plats ett i min lista är det faktum att serien knyts ihop på ett väldigt bra sätt.
Tar väl och länkar in en reklamgrej för serien:
Men skit samma. Av dessa TV-serier lär jag säga att jag tycker att "The Shield" är klart bäst.
Så på plats nummer ett: The Shield
Jag lovar, har ni några timmar att slösa bort på TV-serier - ja kolla då på någon av dessa.
Såg precis senaste avsnittet av Uppdrag granskning på SVT Play. Vilken jävla historia. För er som inte sett avsnittet rekommenderar jag er att titta på det. Klicka här om ni vill bli heligt förbannade!
Personligen tror jag att det handlar om två saker:
1. Bymentalitet. Små orter skapar en atmosfär som kan vara väldigt polariserande. 2. Killen var populär, snygg och trevlig - och såna killar "behöver" inte våldta någon. Men den typen av resonemang håller inte. Ted Bundy beskrevs av de som kände honom i samma termer. Men har var inte heller någon hyvens kille.
Ted Bundy våldtog och mördade minst 36 kvinnor innan han åkte fast.
Väldigt bra och starkt jobbat av SVT:s reportrar. Och reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Bara att gå in på vilken tidningssida som helst. T.ex. DN.se
Fick svar från JO igår angående min anmälan mot landstinget Gävleborg. De ska kika närmare på det hela. Ska bli kul att se vad de kommer till för slutsats.
