Resan till dödsfabriken och tvärsöver Storsjön

Cyklade iväg till Willys på förmiddagen för att handla lite käk och på cykelbanan utanför stod det här mitt i vägen:



Det har knappast ramlat av från ett släp eftersom spegeln var intakt. Märkligt.

Men eftersom det var lysande väder och extremt varmt ute så bestämde jag och Sundin oss för att ta en cykeltur. Vi styrde kosan mot IKEA. Där käkade vi som vanligt en vegetarisk pizza-slice och drack lite läsk. Tio kronor gör det hela rätt jäkla prisvärt!

Sen fick vi för oss att vi skulle cykla vidare till Forsbacka och kika lite. När vi kom dit så kom jag på att det finns ett museum där. Plus att det tydligen ska hållas en "Alternativmässa" där med "guidade trumresor". Undrar vad det är för nåt?



Vi klev in på museet som hade hade gratis inträde även om det stod en låda placerad innanför dörren där man uppmanades att skänka tjugo kronor för att hålla verksamheten vid liv.



Men varken Sundin eller jag hade några kontanter på oss - så vi stal hela lådan och flydde från platsen! Eller nej det gjorde vi faktiskt inte. Men det kändes lite konstigt att ha en genomskinlig låda full av tjugokronorssedlar placerad i ett helt öde museeum.

Vi fick sjyssta vibbar när vi upptäckte att det här var ett museum där man tydligen skulle ha hjälm på sig! Hade varit ännu bättre om man dessutom varit tvungen att bära skottsäker väst - fast nåt sånt ställe har vi ännu inte hittat.



Första delen av museet var en besvikelse. Det var mest en massa järnprylar och små modeller.









Järnkulorna användes tydligen i kvarnar. Förmodar att de läggs i en roterande trumma tillsammans med materialet som ska malas och sedan krossas det av kulorna. Men nu spekulerar jag bara.

Andra delen av museet var en konstutställning. Rätt poänglöst tyckte både Sundin och jag.



Men sen kom vi in i museets tredje del, den del som jag valt att kalla Dödsfabriken eftersom det låter coolt. För att komma dit var man tvungen att gå igenom en smal passage.



I gången fanns små fönsterrutor som slagits ut någon glashatande vandal.







Den mynnade ut i det som vi tyckte var själva huvudattraktionen - en övergiven jättestor fabrik!

Där fanns hur mycket fascinerande saker som helst. Jag tar helt enkelt och slänger upp lite foton så får ni dra era egna slutsatser.



















Sen hittade vi en trappa som ledde upp till en sektion av fabriken som uppenbarligen inte var öppen för allmänheten:



Så givetvis gick Sundin upp för "Dödens trappa" för att kolla vad som fanns där uppe. Inte mycket visade det sig. En massa duvskit och en dammig infoskylt om bruket.

Sundin högst upp i "Dödens trappa":



När vi gick tillbaka så passerade vi den här nödutgången:



Eftersom vi hatar att gå tillbaka i våra egna fotspår (vårt motto är: Vänd aldrig om) så tänkte vi snika ut via nödutgången. Det gick dock inte eftersom den var låst med ett hänglås från utsidan.



Lär väl knappast vara lagligt?

Fabriken från utsidan:



Och sitter det en skylt med "Tillträde förbjudet" så läser vi "Här finns det superintressanta saker att upptäcka, kliv på kliv på!".



Hur som helst så kände vi efter någon timme att vi fått tillräckligt med kultur för den här gången och letade oss ut. I grevens tid visade det sig eftersom personalen höll på att låsa för kvällen och att bli inlåst i dödsfabriken hade nog varit mindre roligt.

På väg bort:



Eftersom jag alltid varit nyfiken på att få se hur den här vägsträckan över Storsjön ser ut i verkligheten så beslutade vi oss för att helt enkelt cykla dit och kolla.



Det var lysande vackert. Folk som har sommarstugor där lär nog inte sälja dem i första taget misstänker jag.

Efter ett tag kom vi fram till en klaffbro. Ja, alltså en bro som är höj- och sänkbar. Typ som bron vid Alderholmen inte är.



Vid det här laget insåg vi att cykelturen hade gått lite överstyr och att hur vi än vred och vände på oss så var det jävligt långt hem. Således bestämde vi oss för att helt enkelt cykla vidare så att vi kom runt Storsjön och ut i Forsbacka igen. Måste erkänna att det tog på Sundins krafter.

Trots att vi var ganska utmattade så stannade vi till och fotograferade den här extremt skeva ladan:



Sundin sa att han tyckte att det såg ut som att den var byggd på det viset. Det stämmer säkert. I alla fall om byggherren hette Marty Feldman.


Sista biten hem till Gävle igen gick rätt snabbt eftersom vi för en gångs skull hade vinden i ryggen. Plus att det faktiskt sluttar nedåt från Valbo till Gävle. En liten höjdskillnad på tjugo meter som faktiskt är rätt påtaglig när man cyklar.

Jag vet inte om jag fick med alla bilderna jag tog under det här lilla äventyret - så här är en länk till det jag laddade upp på Picasa.

Det var allt för ögonblicket.

Peace out!