Jag citerar ur ett mail jag fick från Bosse Hedblom på Gävle kommun:
Stenhuggning var en binäring för bönder och i viss mån torpare, i Storsjöområdet och i några byar söder om Gavleån under flera århundraden. Kvarnstenar, grövre slipstenar benämnda revhällar, eldfast ställ- och pipsten till masugnar, gravvårdar och inte minst byggnadssten alltifrån grundläggning, rännsten, trappsten till finare ornament.Samtliga kända runstenar i Gästrikland är faktiskt också ristade i Gävlesandsten och ja det finns kristna runstenar i Uppland som ganska ofta är i samma typ av sandsten, den s.k. jotniska sandstenen som troligen hörrör från Gästrikland. Stenbrott har man brutit i endast undantagsvis men det finns något enstaka kvar i byn Lem i Ovansjö men de hör hemma i det sena 1880-talet och tiden omkring sekelskiftet 1900. Lösa block i moränen det var stenhuggarnas huvudsakliga råvara.
Röd sandsten eller Gävlesandsten som den brukar kallas förekommer i ett stråk från Gästrikland upp till
Jämtland. Den har brytits runt Gävle och Sandviken. I Uppland förekommer
Roslagssandssten som i stort sett har samma utseende. Bägge stensorterna har
använts som sten vid husbygge och Gävlesandsten förekommer bl.a. på Hallwyllska
palatset i Stockholm.
Här är lite bilder som jag tagit runt om i Gävle där den röda Sandstenen dyker upp:
Nu när ni sett på hur otroligt många platser den här röda sandstenen faktiskt dyker upp i vår närmiljö så kan ni säkert komma med ytterligare tips?
Det var allt för ögonblicket.
Peace out!