Så jag älskar verkligen att spela datorspel. Men det hindrar inte mig från att ha lite synpunkter på just dessa spel. Tänkte jag skulle lista min fem största störningsmoment vad gäller just datorspel.
På femte plats:
Du kliver in i folks hem och ingen jävel bryr sig. Alla sitter kvar och pysslar med sitt. Efter att du gått igenom hela huset och rotat fram en gammal dagbok så frågar du någon i huset en fråga varpå personen inte blir förbannad för att du klivit in och rotat igenom hans hem - nej istället så ger han dig ett uppdrag Jag menar, WTF? Det normala vore väl antingen så är dörren till huset låst eller så ringer personen som bor där polisen när du tränger dig på?
Ja hej, jag skulle bara in och kolla en grej med draget svärd. Har du hört något om en magisk sköld förresten?
På fjärde plats:
När du blivit huggen med svärd, ramlat ner för stup, tagit eld, blivit dränkt i syra eller på annat sätt hamnat granne med döden - ja då äter man nio äpplen i rad för att återhämta sig. Jag brände mig på fingret förra sista april. Skulle skjuta upp en raket och fick krutstänk på fingret som resulterade i en fet jävla brännblåsa på tummen. Åt ett kilo äpplen under ett dygn utan att jag mådde speciellt mycket bättre. Vad innehåller frukt, mat och dryck i datorspel som gör dessa födoämnen så extremt effektiva i läkeprocesser?
Ät tio såna här "Fish feasts" eller "fiskpinnar" som vi kallar det i Sverige så blir du frisk.
På tredje plats:
Det faktum att man kan slå ihjäl ett par hundra fiender med hjälp av en armbåge, eller att stå på rätt ställe i en s.k död vinkel och skjuta ihjäl alla fiender utan att någon av dem fattar vad som pågår är rätt märkligt.
Tusen armbågar senare:
Ett ögonblick så ska jag bara springa upp i hörnet med mitt maskingevär så kan ni inte döda mig.
På andra plats:
Avsaknaden av hemliga banor i verkliga livet. Jag tycker det är rätt surt att jag inte känner till några platser här i Sverige där jag kan ställa mig på en plats och sedan hoppa rakt upp varpå mitt huvud slår i en stor tegelsten som börjar ösa guldmynt över mig.
Häromdagen så trodde jag att jag hittat en bonusbana utanför stortorget vid McDonalds. Man ser det inte riktigt eftersom det är folk ivägen.
På första plats:
Varför fastnar datorspelsgubbar på stolshörn, dörrkarmar, småstenar och kvistar?
Jag har sprungit en hel del i mina dagar och jag har aldrig varit med om att jag varit oförmögen att passera en stol bara för att jag snuddat vid hörnet på den. Det normala är väl ändå att man viker av lite åt sidan och på så sätt passerar stolen - alternativt så vräker man den ur vägen? Man står inte och moonwalkar mot en IKEA-stol i 15 sekunder för att sedan gå baklänges två meter för att efter detta vrida sig 20 grader åt något annat håll innan man klarar av att passera skiten?
Tusen olika hörn, bord, stolar och dylikt som man kan fastna på inne i Goldshire - World of Warcraft:
Ett objekt som detta är omöjligt att komma runt i vissa spel:
Ja, det var allt jag hade att gnälla om för ögonblicket. Peace out!
1 kommentar:
En sak jag har lagt märke till - du är det sötaste. =)
Skicka en kommentar