Jag menar om det känns normalt för honom att röra sig i sån enorm hastighet att det för honom känns som vi andra är fullständigt frysta i tiden - varför dra ner på tempot?
Jag gjorde nyss ett omvänt experiment där jag sänkte min egen hastighet till en bråkdel av den normala. Det här var på vägen till toaletten och jag var rätt pissnödig. Jag rörde mig verkligen så långsamt jag bara kunde och lyckades väl få ner "restiden" från skrivbordet till toaletten från normala tjugo sekunder till 7-8 minuter. Hur trist som helst. Så måste det väl kännas för stålmannen hela tiden när han inte rör sig som en suddig blixt?
Han måste ju uppleva en enorm tristess? Tror ni han kan koppla bort den på något vis, eller rullar hans tankar på i superhastighet även när han anpassat sitt normala rörelsemönster till oss övriga dödliga? Lär väl vara ett levande helvete att tänka snabbt som blixten och sedan låååååååångsamt ställa en fråga för att sedan vänta en eeeeeevighet på att få ett svar. Lite grann som när man pratar med någon som stammar och de fastnar i ett "K, kkk, kkkkkk, k, kkkkkkkk, kkkkkkkkkk, kkk, k, k...." och man vet exakt vad de till sist förhoppningsvis kommer att spotta ur sig. Man fyller ju helst inte i ordet de hakat upp sig på eftersom det tydligen är oartigt på nåt sätt?
Hur skulle man hantera stålmannens situation då? Xanor funkar ju inte på honom och hur många soduku kan man lösa i huvudet på sig själv medan man väntar på ett "jaaaaa" som man vet kommer att komma innan man tröttnar på allt och löper amok i bästa Columbine-stil?
Jag menar, jag kan bli halvt tokig av irritation och vanmakt när någon framför mig i kön på konsum tar för lång tid för att de inte hittar sitt betalkort eller har glömt bort koden. För stålmannen måste det väl vara tusen resor värre? Fast å andra sidan så skulle jag nog väldigt sällan betala mina inköp om jag kunde röra mig så snabbt att ingen hann se mig.
4 kommentarer:
Jag har börjat störa mig som fan på folk som betalar med kort. Alltid är det nåt som knasar. Avmagnetiserat kort, bortglömd kod, trasig penna för underskrift, knas med kortläsaren... jag tar alltid ut cash innan jag går in i en affär. Cash is king, for a god damn reason.
Jag lär tyvärr erkänna att jag mer och mer blivit en betalkortsmupp! Men jag ser till att jag har kortet framme innan jag kommer till kassan och sedan kan man stoppa in det i kortläsaren, mata in koden och trycka "OK" så fort kassörskan slagit in första varan. Då går det faktiskt ganska snabbt.
Värre med folk som drar kortet en gång varpå kassörskan säger, "Nej, det funkade inte, du måste dra det igen", varpå individen drar kortet igen fast jättelångsamt! Givetvis funkar det inte den gången heller varpå procdeuren upprepas en tredje gång om möjligt ännu långsammare innan det till sist övertas av kassörskan som snabbt drar det fram och tillbaka några gånger och Bingo, då funkar det.
Tycker väl att dessa individer borde ta notis och se hur kassörskan gör?
Jag tror vi båda känner igen oss i Örjan Lax? Haha...
http://www.youtube.com/watch?v=OYHId3DyO9M
Haha ja Örjan känner man ju igen sig i ibland. Fast jag känner mig ändå närmare Michael Douglas i Falling Down! Behöver bara tjacka ett par såna där schysta glajjer och ett raketgevär.
Tror inte jag anvant cash pa flera ar sa vidare jag inte gor illegala inkop - vilket jag aldrig gor forstass! Har aldrig haft knas med kortet, vad pysslar folk med igentligen?
Skicka en kommentar